Må: Distans, 6km.
Ti: Armhävningar.
On fm: Armhävningar.
On em: Distans, 4km.
To: Distans, 12km.
Fr: Vila.
Lö: Lång skolning + Armhävningar (60min)
Sö: Lång skolning + Armhävningar (60 min)
Totalt: 22km, 3 alt.
tisdag 19 januari 2016
Planändring maj
Skönt nog så fick jag nyss veta den bästa möjliga ursäkten att skippa Helsinki City Run. Svärkusin Janina ska nämligen gifta sig med sin...(ja vad tusan heter han? Erkki? kommer inte ihåg) i Åbo på samma eftermiddag. Eftersom HCR egentligen är en tävling jag tycker riktigt illa om, så passar det ganska bra. Dessutom går Turku City Run precis samma dag (hur tänkte de där?), så det finns en möjlighet att tävla på 10 kilometer innan bröllopet. Har inte helt bestämt mig för om det är värt eller inte. Turku City Run har en himla käck bana, men var fruktansvärt illa arrangerat förra året. Nu måste jag bestämma mig för om jag tror att det var barnsjudomar för tävlingens premiärupplaga, för jag har ingen lust att betala 30€ för en tävling där speakern inte vet när prisutdelningen är, där vätskan tar slut efter en tredjedel avlöparna, och där funktionärer står i vägen och låter bli att visa vägen. Men ett bra tillfälle till vägpers, och en god genomkörare skulle det vara.
Jul i Österbotten
När vi kom till Karleby var det barmark. I motsats till förra året hade jag alltså inte gjort helt fel när jag packade ner löparskorna. Det berodde i och för sig inte så mycket på barmarken, som på att vi skulle resa vidare till Sydafrika genast efter julfirandet, och att det skulle vara ganska klumpigt att då ha med sig längdskidor.
Hur som helst, det blev lata dagar, där det mest gymnastiska som hände på julafton och lillajulafton var långpromenader med schnauzern (hur tusan man nu stavar det) Pimu. Vi har ett speciellt förhållande, hon och jag, ända sedan vintern för två år sedan, då jag följde med Camilla och Pimu ut i skogen för ett distanspass. Då jag sprang iväg blev Pimu fruktansvärt upprörd på Camilla, som hon trodde hade lämnat mig i skogen. När jag kom hem från distanspasset hälsade hon mig med helt vansinningt intensiva gläfsningar och skutt, men Camilla vägrade hon prata med i flera dagar efteråt.
På lillajulaftons kväll kom det snö. Inte ett tjockt täcke, men tillräckligt för att det skulle kunna räknas som en vit jul. På juldagens morgon hade allt smält bort igen, men snön låg precis länge nog för att funka som landningsbana för tomtens släde. Av tomten fick jag så en pannlampa och mycket välbehövliga sköna underställ och lager-två-tröjor, samt diverse icke löparrelatrade klappar.
Det enda riktiga löppasset under julen fick jag på juldagen, då julsnön låg kvar, styckvis som ett istäcke och styckvis som slask, på den fina träflisslingan. Inledningen kändes helt bra, men sedan sjönk jag ner i ett bekvämt femminuterslufs. När jag sedan slirade på en isfläck i en högersväng, och slog bakhuvudet i marken, så bestämde jag att nog fick vara nog. Tillbaka till julmaten efter tretton kilometer. Bättre flyt nästa år.
Hur som helst, det blev lata dagar, där det mest gymnastiska som hände på julafton och lillajulafton var långpromenader med schnauzern (hur tusan man nu stavar det) Pimu. Vi har ett speciellt förhållande, hon och jag, ända sedan vintern för två år sedan, då jag följde med Camilla och Pimu ut i skogen för ett distanspass. Då jag sprang iväg blev Pimu fruktansvärt upprörd på Camilla, som hon trodde hade lämnat mig i skogen. När jag kom hem från distanspasset hälsade hon mig med helt vansinningt intensiva gläfsningar och skutt, men Camilla vägrade hon prata med i flera dagar efteråt.
På lillajulaftons kväll kom det snö. Inte ett tjockt täcke, men tillräckligt för att det skulle kunna räknas som en vit jul. På juldagens morgon hade allt smält bort igen, men snön låg precis länge nog för att funka som landningsbana för tomtens släde. Av tomten fick jag så en pannlampa och mycket välbehövliga sköna underställ och lager-två-tröjor, samt diverse icke löparrelatrade klappar.
Det enda riktiga löppasset under julen fick jag på juldagen, då julsnön låg kvar, styckvis som ett istäcke och styckvis som slask, på den fina träflisslingan. Inledningen kändes helt bra, men sedan sjönk jag ner i ett bekvämt femminuterslufs. När jag sedan slirade på en isfläck i en högersväng, och slog bakhuvudet i marken, så bestämde jag att nog fick vara nog. Tillbaka till julmaten efter tretton kilometer. Bättre flyt nästa år.
lördag 9 januari 2016
21 December - 27 December
Må: Armhävningar.
Ti: Vila.
On: Armhävninar.
To: Distans, 6km.
Fr: Distans, 13km.
Lö: Vila.
Sö: Distans, 8km.
Totalt: 27km + 1 alt.
Det blev jul, och vi for till Kokkola. Lat blev jag, och drog in både ett och annat planerat pass, liksom förra året. Och så åt vi mat. Och drack.
Ti: Vila.
On: Armhävninar.
To: Distans, 6km.
Fr: Distans, 13km.
Lö: Vila.
Sö: Distans, 8km.
Totalt: 27km + 1 alt.
Det blev jul, och vi for till Kokkola. Lat blev jag, och drog in både ett och annat planerat pass, liksom förra året. Och så åt vi mat. Och drack.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)